Jag vet inte riktigt vad jag vill om min framtid, tankarna snurrar inprincip bara kring behandlingshemmet jag blev erbjuden för.. Det är jobbigt att veta att jag måste tänka till med mina beslut, jag vill helst bara vara och inte göra någonting. Just nu skiter jag i om jag skadar mig själv, och så ska det inte vara. Vilket jag vet, men jag vill bli frisk. Fast ändå inte, för det kräver så mycket psykisk jobb och så mycket energi. Jag orkar knappt med min vardag nu, hur fan ska jag palla kämpa ännu mer?

jag hoppas hemmet är något för mig, som har mycket stöd och behandlar ungdomar på rätt sätt, behöver ha en trygghet. Det är prio ett. 

Vi får se hur det blir..